Pranayama

Metoden syftar till att reglera kroppens flöde av livsenergi, eller prana. Enligt yogan kan man genom att styra andningen upprätta balans mellan kroppens och psykets funktioner. Andningen utgör grunden för vår hälsa och utan andningen skulle vi inte överleva länge.

Just ordet Pranayama kommer från sanskrit ordet Prana som betyder andetag/livskraft och prana är nära förknippad med luften vi andas in. Ayama som kan översättas med expansion/utvidgning/att kontroller. Genom att kontrollera andningen kan vi kontrollera och styra den mentala aktiviteten.  Andningen har en central påverkan på vår fysiska kropp och dess energiflöde. Genom andningen förses kroppen med syre som är ett av kroppens bränsle. Andningen påverkar våra nervsystem - när vi andas in påverkar vi vårt sympatiska nervsystem (aktiva/Pingala) och när vi andas ut påverkar vi det parasympatiska (lugnande/Ida).

Andningen brukar delas in i fyra faser: inandning - andnings uppehåll - utandning - andningsuppehåll. Genom att medvetet göra vår andning djup, jämn och regelbunden hjälper vi kroppen att släppa på spänningar och ökar vår förmåga att slappna av. Just yogisk andning sker mestadels genom näsan för att värmen ska behållas i kroppen och på så sätt spara energi.   

Ayurveda säger att andningen är den fysiska delen av tänkandet och tänkandet är den psykologiska delen av andningen. Varje tanke ändrar rytmen i andetaget och varje andetag ändrar rytmen att tänka. När man är glad, lycklig och tyst, andas man rytmiskt. Om man har ångest, rädsla eller nervositet blir andningen oregelbunden och avbruten. 

Men är det nödvändigt att lära sig någonting som vi har gjort hela livet och som sköter sig själv? Idag är det flera av oss som överandas, andas högt upp i bröstet, andas oregelbundet och en del kan rent av uppleva att de inte andas alls. Så de flesta andas på ett sätt som har stort utrymme för förbättringar. Utväxlingen av vårt syre sker i lungorna och när vi andas ytligt och snabbt blir våra lungor otillräckliga, vår inre muskulatur runt lungorna förlorar sin elasticitet och vår stora andningsmuskel - diafragman - som vid djupandning ser till att det inre organen masseras uteblir. I Veda litteraturen står det skrivet att vi är alla tilldelade ett visst antal andetag och de som använder färre andetag kommer att leva längre. Så det kan vara värt att  praktisera en stunds pranayama varje dag. 

Pranayama har till syfte att vitalisera och rena de energikanaler som kallas nadis, varav de tre viktigaste är ida, pingala och sushumna. Ida och Pingala är varandras motsatser och möts i vår chakran som en spiral och Sushumna går som en pelare genom ryggraden. Att vitalisera och rena nadis är basen för pranayama sen finns det oändliga variationer av olika pranayama för att värma eller kyla kroppen, skapa balans mellan höger och vänster sida osv.

Nadi Shodana - växelandning

1. Slut den högra näsborren med din högra tumme och andas in genom den vänstra näsborren. Andas ned till magen, inte bröstet.
2. Efter inandning - håll andan en kort stund.
3. Slut sedan ringfingret/lillfingret om din vänstra näsborre och andas ut genom din högra näsborre - andas på nytt in genom din högra och slut tummen om din högra näsborre - släpp fingret/fingrarna om din vänstra näsborre och andas ut genom vänster. Fortsätt:  in vänster - ut höger - in höger - ut vänster

Håll pek- och långfingret löst i pannan

Nadi Shodana är effektiv vid stress, sömnproblem och för att balansera mentala problem.

Renande Pranayama

Ligg i Shavasana och lugna först andningen genom att ta tre djupa andetag. Bilda sedan en cirkel mellan tum- och pekfingret (Chin mudra). Börja med att andas in mjukt, djupt och jämnt från magen upp till bröstet ca 3-4 sekunder. Håll andan i 3-4 sekunder och andas därefter ut långsamt och jämnt i 6-8 sekunder. Fortsätt i 5-10 minuter.

Denna andningsövning kan med fördel göras i sängen före sömn eller på eftermiddagen. Sägs bland annat vara bra vid sömnproblem, vid svaghet, huvudvärk och mental trötthet.